Calcium

Ja. Så var det torsdag, valborgsmässoafton.
Helg med andra ord.

Har vart på en lektion idag, på morgonkvisten.
Vi har börjat med renässansen på svenskan nu och Shakespeare och hans Hamlet står för dörren.
Jävligt bra om jag ska va ärlig.

Igår var jag å pluggade med Malin Komvux. Vi skulle skriva klart en inlämningsuppgift till naturkunskapen som vi haft några veckor på oss att pyssla med.
Det tog ungefär en timme innan jag fick tillbaka den av läraren på mailen efter att vi skickat in den, där han skrev att just denna uppgift var inte att okej att samarbeta på.
-Nähä.
Så jag satt hela eftermiddagen och skrev om, skrev om och skrev om. Deadlinen är nämligen imorgon, och jag ville bara bli klar. Men jösses vad jag skrev och gjorde illustrationer i paint. Pust. Men jag hoppas och tror att denna version blev bättre än den första.

Det är mycket nu alltså.. tänk att alltid skolan ska överösa en med uppgifter såhär på sluttampen.. är det inte nu man ska få mindre å mindre att göra? Som på högstadiet? Äsch. Ibland då vill man vara liten igen. Även om jag tyckte att jag var ganska stor och vuxen när jag gick på högstadiet.

I eftermiddag ska vi i alla fall ut till klinte. Vi ska äta sill å potatis med mor och far. Gott. Sen blir det väl en sväng på MaxMorgan också. Johan och JesseJames-bandet ska ju tydligen spela.. Det skulle vara kul att se. Dom är duktiga och spelar mycket Cash. Me like.

Kanske blir det väl en eld också. På warvet. Jag har inte sett majbrase-eld sen jag flyttade från Gotland. Så det får bli ett måste ikväll.

Nej, kära vänner. På återseénde.

Ja..! Men tror ni inte att jag och min blivande brukare passade varandra som handen i handsken?
Det får bara inte gå så här bra!
Vad är det som ska gå fel liksom..?
Jag bara längtar, längtar å längtar tills jag ska få börja jobba.
Jag har schema från mitten av juli till mitten av augusti.
Men en av dom som jobbar nu är sjukskriven så dom vill ha in mig såfort det bara går.
Intro-dagarna ska jag gå redan i maj, så att jag kan jobba direkt sen.
Jag är laddad!

Nu sitter jag i skolan.
Läraren hade visst glömt att tala om att han ska till England.
-Ja, men det står ju på skärmarna här på skolan.
Var hans svar.
Kunde han inte skickat ett mail som han gör om allt annat?
Åh.. typiskt.. vad ska jag nu göra hela dagen?
Har i alla fall sms:at till Jenny.. Får se om hon svarar.
Jag känner igen annan i stan.. tror jag..
Jo, Malin Komvux men hon ska till Hemske.
Jag kanske helt enkelt får ringa min mamma och se när hon slutar för dagen..

Igårnatt låg jag med magkramper. Jag fattar det inte, jag som inte brukar reagera så jättestarkt på lite, lite gluten. Men plötsligt vart jag sjuk av Corn Flakes. Majsflingor. Inte tänker man väl att det ska vara gluten i dom.
MEN, i flingorna finns malt av korn. Och det var tydligen mer malt av korn än min mage pallade. Det är ju konstigt att jag kan dricka öl utan att magen sväller upp å det gör förbannat skitont. Där finns ju också malt. av de ena å de andra. och t.o.m. båda.
Nej.. inge mer Kellog's Corn Flakes för min del.

I helgen har jag och Fredrik varit tillsammans i 6 månader.  Det känns som mycket längre. Och det verkar alla runt omkring också tycka. Men jag tror det är för att vi har hunnit göra så mycket på 6 månader. Vi har ju t.o.m. hunnit att flytta ihop. Bra jobbat. Jag vet att det låter som en klyscha. Men jag har faktiskt aldrig känt såhär för en annan människa.
Han gör mig hel.

That's it for now..


Puss å Kram!

Så var man tillbaka i staden.
Och nu letas det lägenhet. Markplan. Med gräsplätt. I Klinte.
Det är otroligt vad önskemålen ändras med tiden.
Nu är man ju nästan rädd för att bestämma sig för något, och faktiskt flytta.
Tänk om man ändrar sig på en gång?
Ena gången vill vi ha en lägenhet i stan.
Nästa gång en lägenhet med gräsplätt.
Nästa vill vi ha hus.
Och nästa vill vi bo i Klinte.
Ja jösses.. undrar om vi nånsin kommer flytta.

Veckan i Klinte har i alla fall vart så otroligt skön.
En massa sol, och en massa tid UTE!
Nu när man är tillbaka i stan så är man plötsligt tillbaka i vardagen.. Då dagarna bara konsumeras, mest i väntan på att skolan ska ta slut för min del.

Det är dags på allvar att försöka mig på att komma ifatt i Naturkunskap B. Jag får. inte. misslyckas.
Då måste jag läsa om kursen i höst. Och jobba samtidigt... Nej. tack.
Får jag jobb så är jag i och för sig nöjd med det. Men, hur lätt är det att få jobb nu då?
Nu finns det ju knappt jobb inom vården längre. Det är sjukt.

Nu ska jag läsa på om evolutionsteorin. För det skulle jag plugga in till det muntliga betygsamtalet i Naturkunskap B.
Well, well...

Så jag skruvar upp volymen på högsta volym;

Sköna maj, välkommen
till vår bygd igen!
Sköna maj, välkommen,
våra lekars vän!
Känslans gudaflamma
väcktes vid din ljusning;
jord och skyar stamma
kärlek och förtjusning;
sorgen flyr för våren,
glädje ler ur tåren,
morgonrodnad ur bekymrens moln.

För att gå direkt in på;

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.
Snart är sommarn här i purpurvågor,
guldbelagda, azurskiftande
ligga ängarne i dagens lågor,
och i lunden dansa källorne.


Ja herragud! Nu är det Vår!


Jag försökte trappa ner min epilepsimedicin igen förresten..
Det gick inte så bra.
En fin ångest/kryp i benen-attack och jag la ner försöket.
Nu är jag dock återställd igen.
Men fy fan vad minnena sköljer över en när samma känslor plötsligt bara finns i kropppen igen. HU!

Snart kommer Fredrik och Simon hem. Ikväll blir det spaghetti å köttfärssås. MMMMmmmm!
Dags att börja plocka i ordning i köket kanske?

När man är ute i trädgården  så mycket så glömmer man lätt bort att plocka i ordning inne..
Ja, ja.. en kopp kaffe. Sen får jag nog sätta igång.

Jag har för första gången i mitt liv hittat ett hus jag vill ha.
Och det är till salu NU.
Varför?
Kunde dom inte ha sålt det om ett par år när jag vet hur min ekonomiska framtid ska se ut???
Typsikt alltså. Ekvägen 8. Jag vill ha det, nu, nu, nu!!!

Hoj.

Mor och Far är i England, så denna vecka är huset, mitt och Fredriks.
Jävlar vad det är skönt.
Vi påtar i trädgården mest hela dagarna när vi inte är på jobb å skola. Det ska bli kul å se vad mamma och pappa säger när dom kommer hem. Det har blivit såå fint.
Vi har gjort i ordning uterummet och oljat bryggan och alla trätrappor ute. Vi har räfsat, planterat blommor, sått igen den gamla slitna sandytan efter poolen förra året. Ja.. Jösses om dom inte blir nöjda.

Jag vägde mig förresten häromdagen; 70,1 kg.
När jag började att gå ner i vikt,  i mars förra året, vägde jag 86,7 kg.
När jag vägde som mest för 5 år sen, vägde jag 94,6 kg.
Så, med andra ord har jag nu gått ner 24,5 kg.
Sug på den!

Vi har förresten insett att vi faktiskt inte bor själva här i huset denna vecka..
Det har nämligen byggts ett bo längst upp i trädet utanför ytterdörren. 2 skator.
Vi har döpt dom till Charlie och Sibylla.
Det roliga är att boet är precis utanför mitt gamla sovrumsfönster. Så man kan tjuvkika på dom när dom sitter där uppe och jag skulle vilja säga kuttrar, men skränar är nog ett bättre ord.
Nu får vi hoppas på att dom snart blir fler.

Jag har över 60 bilder från påskhelgen. Och dom finns på Facebook. Så återigen får jag nog hänvisa er dit om ni vill se fler bilder än de jag lägger upp här.
Påskhelgen har verkligen varit kanon. Så himla mysig. Vi har vart på Klinteberget och promenerat bland blåsipporna. Vi har vart på Ekstakusten en fin kväll. Spelningen på warvet var så rolig att jag höll på att storkna. Ja.. det finns liksom inte tillräckligt med superlativ för att förklara min påskhelg, helt enkelt.

Jag är så förbannat lycklig just nu.









Tack för den här gången.

Jag har just gjort i ordning mellis ( för visst var det så man kallade det..?) till mitt bonusbarn.
Det är lite konstigt det där. Är jag bonusmamma nu? Borde man inte vara tvungen att gå igenom en massa tester och bli godkänd innan man vågar kalla sig själv det!? Fast det är väl i och för sig det man gör. Går igenom en massa tester och blir godkänd. Jag har i alla fall känslan av att jag är godkänd. Men han säger inte så mycket, och är väldigt lätt att ha och göra med, så jag får väl bara anta att jag är okej. Och det är ju faktiskt det bästa betyget, att man är "no big deal", man hänger bara med. Det hade ju varit mer oroväckande om han hade slängt sig i mina armar och sagt; Jag älskar dig.
Då hade jag blivit livrädd. Eller så hade han helt enkelt bara kunnat ignorera mig totalt. Då hade jag också blivit livrädd. Så jag får nog konstatera att jag helt enkelt är godkänd.

Men nu då? När vi plötsligt bor ihop varannan vecka också. Är det då jag kan börja säga till om saker? Typ; Det är dags att borsta tänderna, eller; nu får du duscha medan jag åker till affären. Eller; gör dina läxor.. Såna grejer. Är det nu? Jga har börjat lite försiktigt med att säga till att han får plocka av sin tallrik från bordet efter maten och så, men jag bara väntar på det klassiska; Du är inte min mamma!
Och det är jag ju inte. Men det kommer väl sen. När tonårshormonerna börjar spruta.. Sa jag att han fyller 13 i Juni?

Men tillbaka till problemet, eller, det är ju egentligen inget problem.. än.
Men vad har jag för rätt att kräva av honom att han ska göra det jag ber honom om? Hur gammal är man när man börjar ta mer ansvar hemma? Jag kommer inte ihåg hur gammal jag var när jag fick börja plocka ur diskmaskinen, men det var väl där nångång. I början av tonåren.. Eller hur gammal jag var när jag fick börja duka på bordet innan vi skulle äta.. Vad skönt det vore om det fanns en manual till sånt. Hmm.. låt se; 13 år. Ja, dags att börja slänga sina egna kläder i tvättkorgen, annars blir dom inte tvättade. Jaha, men då vet man ju.

Föräldramanual. Visst är det det alla föräldrar skriker efter? Ja dåså, då förstår jag vad alla föräldrar menar...

Jaa.. här sitter jag och väntar på ett sms, där det antingen ska stå: Tjoho! Det blev en tjej.
eller: Tjoho! Det blev en kille.
Idag ska nämligen Jenny få sig ett kejsarsnitt. Hennes bebis ligger med rumpan neråt, och verkar så vilja. Så idag ska det snittas.

Jag funderade lite på en sak igår kväll innan jag somnade. Ni vet hur det finns såna gratulationskort till dom som just fått barn. Det brukar te.x stå: Flaggan i topp, det blev en med snopp! 
Så jag låg och klurade på vad det skulle stå om det blev en tjej, eftersom namnet på det kvinnliga könsorganet verkar vara så svårt att använda i detta land. Så till slut kom jag på följande; Vilket tur att ni pippa', det blev en med snippa!
Vilken affärsidé va!? Eller finns korten redan..? Ja, ja.. jag tyckte i alla fall att det var bra.

Igår var vi på roadtrip, Fredik och jag. Det blev ett gäng fina kort som jag lagt ut på facebook. Jag tänkte dock lägga några här med, men uppladdningen av kort är så seg, så det blir inte så många. Jag hänvisar alltså till Facebook.
Vi åkte ut på norra gotland. Först var vi i Lickershamn och promenerade lite och såg på utsikt och drack kaffe som vi hade tagit med. Sen drog vi vidare till Kappelshamn där hans släkt bor, så vi kikade in och sa hej till Fredriks två farbröder och en av deras fruar. Och sen tror jag att det var Fredriks kusin också som var där..(?)

Sen körde vi över Lärbro, Tingstäde, Väskinde, Bro och Lummelunda hem. Och jag fick köra på "Bro-rakan" för första gången, jösses vad gasfoten blev tung helt plötsligt.. roligt värre.. =)

Well, here's some pics:





 å så kaffi såklart!

Ja.. och för att spä på min totala glädje just nu så jag kan nu förtälja att jag klarade matteprovet som jag skrev igår!
De flesta i den där mattekursen sitter och suckar övar att dom inte fick MVG(eller så fick dom MVG men är ändå inte nöjda för att dom inte fick 100% rätt), jag och Malin Komvux skriker och jublar för att vi fått Godkänt. Det är lycka det!

Hur kan allt bara gå så bra?

På måndag är det påsklov.



Det är min tur nu, vinden har vänt..

Äntligen!
Nu kan jag äntligen andas ut angående sommarjobb.
Ni förstår, jag har ju väntat och väntat på att Gotlands Kommun ska ringa och säga:
-Hej Emilia! Vi vill att du jobbar som personlig assistent i Visby för oss i sommar!

Förra veckan ringde en dam från Hemse och sa att det fanns jobb till mig som personlig assistent i Hemse eller När.
Lite väl långt, tyckte jag. Men hon skulle skicka mina papper till Visby-området istället.
Jag hade alltså sökt, södra gotland, men mest i fall det skulle finnas något i Klinte.
Det var innan jag å Fredrik hade tänkt flytta ihop. Vi hade ju egentligen bestämt till hösten.

I alla fall så ringde dom också från Hemtjänsten i Klinte och ville ha mig tillbaka till sommaren, och till dom sa jag att jag behövde vänta in en del andra erbjudanden innan jag kunde tacka ja. Jag fick till 1:a april på mig.

I måndags, 2 dagar innan 1:a april, ringde jag Gotlands Kommun och undrade vad som hänt med mina ansökningshandlingar. Ville dom inte ha mig trots allt? Allt hade ju låtit så lovande på intervjun jag gjort och damen från Hemse som erbjöd mig jobb därute, sa att hon nästan kunde garantera mig jobb i Visby eftersom det fanns ett sånt stort behov av just personliga assistenter.
Jag fick tillslut tag på en dam i visby som skulle kolla vad som hänt med mina papper.  Ingen ringde mig. Och igår, den 1:a april kl 14, ringde jag till Hemtjänsten i Klinte och sa:
-Ja tack, jag vill jobba hos er i sommar. 

Kl.16.45 samma dag ringer dom från Gotlands Kommun i Visby och säger att dom vill att jag ska jobba för dom som personlig assistent i Visby.
KUL!?
Det bästa jobbet av alla. Det JOBBET jag ville ha mest av allt.
Så jag får helt enkelt säga:
 -Nej tack, jag har just tackat ja till ett annat erbjudande.
Hon var snäll och sa att dörrarna stog öppna och att jag var välkommen att höra av mig om jag lyckades att trockla mig ur det andra erbjudandet. (Jag berättade alltså min situation).
Så jag ringde tillbaka till Klinte Hemtjänst och sa som det var. Och tro det eller ej, hon var en mycket förstående kvinna och det var inte mycket mer med det.
Så jag slängde mig återigen på telefonen och ringde kvinnan från Visby och sa:
-Ja, Ja, Ja! Jag vill jobba hos er!
Så nu har jag det bästa sommarjobbet EVER! Och jag ska på första mötet på tisdag för att se vilken/vilka brukare som passar just mig.
15 minuter senare får jag mitt skattebesked. 4800:- i återbäring. Tack, Tack, Tack!
Och till råga på det har min finaste kusin Sara skickat mig ett påskpaket.



Tadaa!
Sara har stickat en mössa till mig!
Tack, Tack, Tack! Återigen..


Idag är jag så lycklig.

Min man och jag har vårstädat.  På hans initiativ. All eloge till honom. Jag har hittat mannen i mitt liv!


Puss.

Tack för en fint bearbetad text, Emilia!

Du har verkligen en konstruktiv inställning till skrivutveckling. Det inspirerar också mig.


CHa


Fy fasiken vad jag är stolt.
Jag kan skriva bokrecension jag!

De här krypen kallas; Riddarbagge.
Det är Gotlands landskapsinsekt och kallas här även Körkmack.
Den 0,8-1,4 cm långa svart- och rödfärgade insekten är dock ingen skalbagge utan en skinnbagge. Riddarbaggen är inget skadedjur vare sig i eller på hus, även om den där kan hittas i stora mängder.

Riddarbaggar behöver mycket sol och värme för sin utveckling. De fullbildade riddarbaggarna visar sig gärna i stora ansamlingar (aggregat) på höstar och särskilt vårar.

Efter parningen på våren lägger honorna ägg i små grupper.
Totalt lägger hon ett drygt 50-tal ägg. Äggen kläcks efter någon månad, och larverna börjar genast suga växtsaft från framför allt tulkört men även andra (gärna giftiga) växter som våradonis. Larverna byter hud fem gånger innan de är fullvuxna, vilket sker på hösten.

Sådär Zarah, nu vet du vad det är för kryp på bilden! =)

04.15.
Återigen vaknar Emilia, "och hör hur dom ligger med varandra, i våningen nedanför.."
-BRÖL!!!

Jösses, när ska jag få min sömn?
Jag är ju som ett vrak idag.
Jag vet ingen som är så beroende av sin sömn som jag är, hur ska detta sluta!?

Man vill ju inte klaga, jag är ju lite glad för deras skull ändå..
Men allvarligt? Kan man inte ligga med varandra på dagstid? Eller innan man somnar som alla andra verkar göra..?
Ja, jag har inga ord.. eller jo, ett; Jösses...