Calcium

Nu är jag inne i en såndär jobbig period igen..
Trött på att leva sambo-liv.
Egentligen så har jag ju aldrig fått bo själv, när jag är mitt vanliga jag.
Sist jag bodde själv så var det när jag hade mina kramper, å då vart ju allt helt upp å ner.
Undrar om jag skulle behöva bo själv ett tag nu när jag är "normal"..?

Det första läkaren i Umeå frågade när jag var där får någon månad sen var:
-Bor du ännu med din sambo?

Han sa att det var väldigt vanligt att man blev en ny sorts människa när man blev krampfri och att det därför var ganska vanligt att man behövde vara själv.. För nu kunde man helt plötsligt det..

Förrut kunde jag inte vara själv särskilt mycket, även om det var några små stunder då och då..

Undrar om jag bara känner såhär lite tillfälligt eller om det kommer att hålla i sig..?
Nu när Pär har varit borta och jobbat i veckan så slog det mig hur skönt det var att kunna komma och gå som man vill.. Suck..

Nu har alla från skolan åkt hem till sina nära och kära, utspridda över hela Sverige..
Ja, Mariah är ju t.o.m. i England..
Det kom att kännas väldigt tomt helt plötsligt..
När man inte har något att göra annars så kan man alltid ringa någon på skolan och hitta på något.
Men nu är alla bara borta och jag är kvar med nästan samma människor jag kände innan jag började på Solvik.
Alltså typ ingen.
Är det såhär det ska kännas den 30:e Maj..? Då kommer jag att gråta floder..
Det som just började kännas så bra. Att jag äntligen skaffat mig ett riktigt liv här uppe i norr..

Tur att jag ska fortsätta att plugga på Komvux i höst.. Då får man kanske lära känna någon till..
Fast det kommer ju aldrig att bli samma sak.. Då går man ju aldrig som en klass, utan har enskilda kurser. 
Har jag tur kanske någon ska läsa samma kurser som jag.. Någon man kan hinna lära känna lite bättre..
Det blir nog bra när jag får börja plugga till sjuksyrra. Då kommer vi ju att gå tillsammans i 3 år..
Men jag är inte där än..
Berättade igår för min mattelärare att jag har ADHD, jag har liksom inte behövt nämna det förrän igår när jag nästan, nästan fullständigt bröt ihop. Tårarna var inte långt borta, men dom sved under ögonlocken..
Ligger ungefär 3 veckor efter i min matteplanering. Förhoppningsvis tar jag igen det nu när jag ska läsa matte 4 timmar i veckan istället för 2.. Hoppas att det ger resultat.
Jag ska även få en assistent som sitter med mig och jobbar för det mesta, det känns väldigt skönt!

Nu blev dethär lite för långt för att ni ska orka läsa känner jag, så nu slutar jag..

P & K.

Att Blogga med en kopp kaffe vid datorn är bland det bästa jag vet.
Men nu till själva blogget...


Melodifestivalen.... VAD HAR HÄNT!!!!?????

Värsta skiten jag vart med om.. Förutom att Josefin Nilsson är en gudinna när det gäller sång..
Men seriöst.. en kille som sjunger på Bosniska...?
Det är ju som i den riktiga finalen i Eurovision Song Contest.. Bidrag man GLÖMMER!!!!!!
Såna som envisas med att sjunga på sitt eget språk bara för att det känns mer personligt å så vidare..
Men hur bra blir en låt om man inte förstår vad den handlar om..?
Nu finns det ju vissa undantag, som Macarena och Las Ketchup-tjejernas hit.. å en massa andra..
Men det är ju för att dom låtarna har en catchig refräng!!

Jag kan fortsätta om hur Patrik Isaksson ser ut som sminkad 40-årig gubbe och hur Caracola-tjejerna gjorde en kopia av Las Ketchup och hur Fridas "Upp & Hoppa" var helt vidrig.. Ja, ja.. Jag kan fortsätta.. men det blir så negativ stämning då.. Så.. vidare till några framsteg istället..

Mitt hurtbulle-liv fortsätter... Var ute och sprang idag innan frukost.. Visserligen kl.11.. Men det var såfort jag vaknade.. Det är huvudsaken..
Återigen har jag kommit till stadiet när jag ärligt tänker: Hur kan man inte vilja motionera varje dag..?
Man kan verklgen tro att jag blivit sjuk..

Igår, Lördag hade jag min Ät-Vad-Du-Vill-Dag, och Rör-Dig-hur-lite-du-vill.dag..
Jag var äcklad när jag gick å la mig. Proppmätt och helt omotionerad.. UH!
Jag som trodde att det liksom skulle vara Heaven-Like att få äta å röra sig hur mycket/lite man ville...
Men ICKE!!

Pär & Jag fick för oss efter meldifestivalen igårkväll att vi skulle spela lite X-BOX 360..
Pär föreslog Guitar Hero, vilket jag tycker är alldeles för enformigt.
Men vad gör man inte för sin älskade.. Jag spelade typ 3 låtar, sen envisades jag om att byta spel, så då spelade vi lite Fifa 08 eller vad det heter.. Fotbollsspel i allafall..
Men jag tror inte att vi ska tävla mot varandra.. Jag blir nämligen så JÄVLA FÖRBANNAD när jag förlorar..
Men tänk er själv å ha ADHD när Pär tar bollen av en HELA tiden och sitter och skriker HA HA varje gång han vinner..? Mmm.. Jag ska nog lägga ner projektet.. Fast.. Spelar man inte, så har jag ju ingen chans att ge igen..
Svårt detdär.. Men känner jag mig rätt så lär jag fortsätta tills jag får ge igen.. Och hur vägen dit kommer att se ut det har jag ingen aning om.. Men några bråk lär uppstå...


Puss & Kram.

Jajjemen.. Det går hårt till när vi spelar innebandy på Solviks Folkhögskola...

Denhär fick jag av Gustav.. Blod.. Mycket blod..
Sådär så det blir otäckt.. Och man inte riktigt vet var allt kommer ifrån..
Om tänderna har ramlat ur eller om läppen spruckit..
I mitt fall hade piercingen tryckts in i tandköttet, precis innanför läppen..
Och sen var det själva piercingen som fick sig en klocka, så det blödde fint..


Sådär.. Ikväll hejjar vi på Skellefteå AIK så mycket vi orkar..!
Skellefteå AIK-Djurgården.. Oj, oj, så spännande!!!!  =)

Nu har jag vart i LaisVall ännu en helg.
Sången Heaven is a place on earth, måste ha skrivits där.
Att bara vara, bland fjälltoppar och skoterånga, DET är livet.






Vi ska nog tillbaka i helgen igen. Hoppas, Hoppas, Hoppas...

Annars rullar väl allt på.
Har fått ont i knäet bara, å foten.
Ni vet medarna (järnpinnarna man står på)som sitter på en spark..?
En del medar skruvar man liksom av och på så att dom lättare ska få plats i garaget å så..
Den sparken jag åkte på i nedförsbacke i helgen, hade inte medar som satt fast så bra...
Så likt Anja Pärson när hon gör sälen, gjorde jag exakt likadant, fast typ jättemycket snabbare..
Så nu är jag lite gul å blå.
Jag hade för en stund glömt bort hur det känns att ramla....

Det är så känsligt dethär med sång.
Ens sångröst går ju liksom inte att ändra på.
Visst kan man utveckla den, men det kommer ju alltid att vara ens EGEN röst man hör.
Jag har en liten fågel på min axel såfort jag sjunger numera.
En som talar om hur dålig och tondöv jag är.
En fågel som frågar vad jag ens gör på denhär skolan, om jag verkligen skulle tro att jag skulle passa in där bland alla andra som är så duktiga..
Det är skitjobbigt.
Jag har aldrig haft bra självförtroende när det gäller musik och sång, men just nu är det verkligen i botten, precis som mitt vanliga självförtroende.
För på min andra axel sitter en ful stor kråka som kraxar om hur fet och ful jag är och frågar mig hur jag ens vågar visa mig bland andra människor när jag ser ut som jag gör.

Det värsta är att det inte spelar någon roll hur mycket andra männsikor säger till mig att jag är vacker och att jag sjunger bra, så tror jag inte på det själv..
Så har det varit i hela mitt liv.
Jag har aldrig varit tillräckligt bra på någonting.


Sådär, nu har jag öppnat mitt hjärta för er.
För dethär har jag aldrig berättat för någon förrut.

Mitt nya hurtbulle-liv fortsätter..

Har varit och spelat innebandy 2 ggr denhär veckan.
Det är verkligen underbart att få svettas ordentligt!
Tills man blir sådär tomatröd i ansiktet och svetten bara rinner om en!
Härligt!!

Har vart å pluggat 2 timmar matte idag. Det går framåt i alla fall. Även om det går lite trögt.
Imorgon blir det 2 timmar till och nästa vecka är det dags för det första provet på ekvationer. UGH!

Ska det vara så svårt att hitta ett jobb till Pär...?



Warsholmsbron, Sommaren 2007

Fotnot:

Jag har inte ätit någon semla idag på årets enda Fettisdag. (läs fettis-dag)


Shame on me. Men ingen har bakat någon glutenfri semla till mig. Inte ens jag själv. Buhu...
Men jag blev bjuden på en GIGANTISK Kaffe Latte av Gustav. Det får faktiskt duga!

Och här sitter jag och ylar för full hals..

I helgen ska vi till Lycksele och sjunga.
Petit moi ska sjunga ett gospel-solo, och ty det har aldrig hänt förrut.
Hur ska detta sluta...?
Första partiet går väl okej, men det sista.. när man egentligen bara kan stå och skrika vad man vill sålänge det handlar om kärlek och Jesus.. Det är lite för svårt än..
Får nog prata lite mer med Mia i veckan så hon kan visa mig..

Sen ska vi  lotta ut 5 st som får sjunga musik-café låtar i Lycksele också, jag skulle så gärna vilja köra Fix you igen.
My favourite.


Idag är jag ledig. Det är så himla skönt.

Fika med Gustav och kanske Mariah i eftermiddag. That's love!

Mariah.



Gustav.

Helgen hos älskade Mira var en av de bästa på länge. mira & Gustav alldeles för mig själv.
Livet liksom glittrade till sådär som det kan göra ibland.
Dom är 2 bland mina bästa vänner. Jag har känt dom sen jag började på Solvik första gången, hösten 2006.
Vi har bokstavligen legat på varandra i flera timmar. Bara varit med varandra.

Maken till människor får man leta efter. Oh, god I love you.


Love