Högskoleprovet.
Ja. Högskoleprovet tog verkligen kål på mig.
Jag måste ha somnat precis efter Wallander började på tv4+. Jag bara dog.
Man brukar ju annars tänka, nu vänder jga mig om och somnar. Men jag bara dog.
När jag vaknade i morse var tv:n avstängd. Min mamma är fin hon.
Titti och jag hann dock sitta och gagga lite under Earth hour igårkväll.
Det var ganska avslappnande att stänga av lamporna under en timme.
För visst släckte ni!?
Tillbaka till högskoleprovet.. Det gick faktiskt okej. Det var ju första gången jag skrev det.
Jag rättade lite snabbt igårkväll och jag har prickat in ungefär 50% rätt. Så reslutatet hamnar väl på en 0.9-1.0 nånting.
Sjuksköterskeutbildningen på distans låg på 0.6 nu i januari, så jag hoppas att provet ska räcka.
Nu är det bara ett G i matte B och naturkunskap B som ska med också..
Har just skrivit klart ytterligare en bokrecension. Kanske är tråkig läsning för er, men jag lägger in den ändå.
Det är en recension om en Isländsk berättelse, Gunnlaug Ormtungas Saga.
Gunnlaug Ormtungas Saga -recension
- Jag drömde, att jag stod utanför huvuddörren hemma på Borg. Jag såg upp mot husen, och på takåsen satt en fin och fager svanhona. Jag tyckte henne vara min och kände, hur hon var mig kär, då såg jag en stor örn komma flygande ned från fjällen. Den kretsade fram till gården och satte sig ned bredvid svanen. Den kluckade till henne blitt, och hon syntes betagen därav. Jag såg, att örnen var svartögd och hade järnklor. Den tycktes mig vara ett ståtligt djur. Sedan såg jag en annan fågel nalkas söder ifrån. Även den flög fram mot Borg, sänkte sig ned bredvid svanen och ville fjäsa för henne. Det var också en stor örn. Men så snart den kommit till, begynte den andre att resa fjädrar, och de foro ihop och spändes skarpt och länge, och jag såg dem bägge blöda. Deras strid lyktades så, att de segnade döda ned på var sin sida om takåsen. Men svanhonan satt kvar och hukade sig sorgset ned. Därpå såg jag en fågel susa fram från väster. Det var en falk. Den flög hän till svanen och tedde sig vänligt emot henne. Sedan flög de bägge tillsammans bort åt samma håll.
- Den meningen har icke jag om drömmen, sade norrmannen.
- Gör då av den vad du finner rimligast, svarade Torsten, och låt mig höra. Norrmannen sade:
- Fåglarna, du sett, månde vara mäns fylgjor. Din husfru går havande, och hon skall föda ett dejligt och fint möbarn, som du kommer att hålla mycket av. Från de väderstreck, ur vilka du såg örnarna flyga, skola två ansenliga män komma och fria till din dotter. De skola fattas av mäktig kärlek till henne och kämpa om henne, och i den kampen skola de bägge dö. Därefter skall ur det väderstreck, ur vilket falken flög, en tredje man träda fram och bedja om hennes hand. Med henne varder hon gift. Nu har jag tytt din dröm, och så skall den sannas.
Berättelsen om Gunnlaug Ormtunga tar vid när en isländsk man vid namn Torsten Egilsson drömmer en dröm. Torsten får drömmen tydd av en Norrman som gör ett besök hos honom i början av sagan. Mycket riktigt får Torsten också en dotter, precis som Norrmannen tydde av drömmen, Helga den Fagra. Helga är den vackraste på hela Island, med skimrande hår och glittrande ögon, och kring henne och drömmen som Norrmannen tydde, kretsar sedan hela berättelsen.
Helga får utan överraskning många friare efter sig. Men eftersom hon inte är tillräckligt gammal får hon inte giftas bort av sin far förrän hon fyllt 18 år. Helga blir dock efter mycket om och men bortlovad av sin far till Gunnlaug Ormtunga. Gunnlaug blir då Helgas far skyldig att resa iväg och skaffa sig mer erfarenhet av livet, och när han kommer tillbaka ska han äntligen få gifta sig med Helga. Men Gunnlaug drar ut på tiden med sitt resande och istället får en andra friare, Ravn, Helga till sin äkta maka. Efter en inte så lång tid kommer Gunnlaug tillbaka, och det blir strid mellan de två friarna. De två friarna, Gunnlaug och Ravn slår tillslut ihjäl varandra och Helga blir bortgift med en tredje friare. Helga dör tillslut av hjärtesorg. Så slutar denna saga.
Ett budskap i denna saga är inte svårt att hitta. Gunnlaug tar tack vare sin opålitlighet livet av sig själv, Helga och Ravn. Hade han bara kommit hem från sin resa vid den tid han lovat, så hade Gunnlaug och Helga gift sig, och allt hade varit frid och fröjd. Man bör alltså som människa vara pålitlig.
Berättelsen hade helt klart kunnat vara mer intressant, och om man tog bort alla namn och tog in spännande händelser på Gunnlaugs resor skulle berättlesen fått ett annat djup. Som berättelsen är skriven nu, så känns den ganska platt. Hade jag skrivit boken hade jag velat ha spännande äventyr på alla de resor som Gunnlaug gör. Kungabesök och diktläsande, är väl kanske inget som får en läsare att vilja fortsätta läsa. Språket är krångligt, och det hade kunnat skrivas så mycket lättare bara genom att omformulera meningarna till mer talspråk. Det språket som författaren använder sig av är ett språk man mer skulle vilja hitta i poesins värld, där man använder så få ord som möjligt för att beskriva händelser och känslor.
Gunnlaug Ormtungas saga var ingen dålig berättelse, men den tog mer än vad den gav. Jag fick lägga mycket energi för att förstå språket och hålla reda på alla karaktärer. Jag hade nog hoppats att kanske få ta mer del av den isländska kulturen samtidigt som jag velat ta del av en spännande historia. Gunnlaug Ormtungas Saga får inte lägsta betyg men inte heller det högsta.
