Du är inte min mamma!




Jag har just gjort i ordning mellis ( för visst var det så man kallade det..?) till mitt bonusbarn.
Det är lite konstigt det där. Är jag bonusmamma nu? Borde man inte vara tvungen att gå igenom en massa tester och bli godkänd innan man vågar kalla sig själv det!? Fast det är väl i och för sig det man gör. Går igenom en massa tester och blir godkänd. Jag har i alla fall känslan av att jag är godkänd. Men han säger inte så mycket, och är väldigt lätt att ha och göra med, så jag får väl bara anta att jag är okej. Och det är ju faktiskt det bästa betyget, att man är "no big deal", man hänger bara med. Det hade ju varit mer oroväckande om han hade slängt sig i mina armar och sagt; Jag älskar dig.
Då hade jag blivit livrädd. Eller så hade han helt enkelt bara kunnat ignorera mig totalt. Då hade jag också blivit livrädd. Så jag får nog konstatera att jag helt enkelt är godkänd.

Men nu då? När vi plötsligt bor ihop varannan vecka också. Är det då jag kan börja säga till om saker? Typ; Det är dags att borsta tänderna, eller; nu får du duscha medan jag åker till affären. Eller; gör dina läxor.. Såna grejer. Är det nu? Jga har börjat lite försiktigt med att säga till att han får plocka av sin tallrik från bordet efter maten och så, men jag bara väntar på det klassiska; Du är inte min mamma!
Och det är jag ju inte. Men det kommer väl sen. När tonårshormonerna börjar spruta.. Sa jag att han fyller 13 i Juni?

Men tillbaka till problemet, eller, det är ju egentligen inget problem.. än.
Men vad har jag för rätt att kräva av honom att han ska göra det jag ber honom om? Hur gammal är man när man börjar ta mer ansvar hemma? Jag kommer inte ihåg hur gammal jag var när jag fick börja plocka ur diskmaskinen, men det var väl där nångång. I början av tonåren.. Eller hur gammal jag var när jag fick börja duka på bordet innan vi skulle äta.. Vad skönt det vore om det fanns en manual till sånt. Hmm.. låt se; 13 år. Ja, dags att börja slänga sina egna kläder i tvättkorgen, annars blir dom inte tvättade. Jaha, men då vet man ju.

Föräldramanual. Visst är det det alla föräldrar skriker efter? Ja dåså, då förstår jag vad alla föräldrar menar...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0